leprechaun

Vi säger välkommen till Akademins första 60-talist, Lotta Lotass som ska ta över stol nr 1 efter Sten Rudholm.
Lotta debuterade med boken Kallkällan år 2000. Hon har även skrivit en hel del dramatik. Extra roligt är det eftersom Lotta har doktorerat i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet (Vilket ger mig lite hopp inför framtiden)

Svenska Akademien väljer alltså sammanfattningsvis: En kvinna (de är ju inte direkt majoritet), en icke-jurist (vilket brukar vara traditionen på plats nr 1). En lagom "icke folklig" författare som knappt en litteraturvetenskap C student har uppmärksammat!


Horace... kan du boka plats 17 åt mig? Det är mitt turnummer! Eller..vilket nummer som helst duger :P

Det kan knappast bli bättre tror jag. Som stort fan av kungahuset fick jag nästan tårar i ögonen när jag kollade GPs hemsida imorse. GRATTIS till Victoria och Daniel som äntligen får varandra! Eftersom jag har varit ledig idag (och egentligen skulle ha pluggat) så har jag följt varenda tv-sändning om och om igen. Lite värme och kärlek i kalla och dystra finanskrisSverige är precis vad som behövs!

---

Men, nu är detta först och främst en litteraturblogg och då är det ju självklart att vi ska uppmärksamma att det har delats ut ett fint pris idag: Ivar Lo-Johanssons personliga pris  på 320 000:- gick 2009 till Lars Andersson från Värmland som fick priset för sin senaste bok Ljus från ingenstans som är första delen i romansviten Intill Storälven. Boken är en släktroman som följer sju generationers Värmlandsbönder.

Såhär skriver Sara Gordan - DN 2008-10-03

"Lars Andersson har sökt i kyrkböcker, bouppteckningar och skifteskartor efter sin egen familjs rötter. Den över 400-sidiga volymen inleds med ett släktträd; det ­behövs. Sju generationer ska vandra genom texten, många som sagt med samma namn - "Sven son av Måns son av Sven son av Måns".

Ivar Los  pris kommer att delas ut på författarens födelsedag den 23 februari. Ett stort grattis till Lars!

Idag ska jag skriva ett blogginlägg som ligger mig varmt om hjärtat. Främst rör det alla Orustare och Stenungsundsbor som engagerar sig i Halsefjorden, men det rör också alla som har ett hjärta för miljöfrågor.  

Här är problemet: Stenungsunds petrokemiska industriföretag vill bygga en ny, större hamn och har fått klartecken från miljödomstolen. För att kunna bygga hamnen måste det muddras i den, vilket betyder att 115 000 kubikmeter bottenslam ska sugas upp från området och sedan placeras på annat ställe. Det andra ställe är i detta fall i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund.

Problemet med dessa muddermassor är att de innehåller gift. PCB - ett miljögift som bidrar till att djurbestånd helt försvinner från de områden där giftet finns, och TBT - en tennförening som ofta kommer från bottenfärg på båtar. Ni kan läsa om effekterna av TBT på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=748530.

Att gifterna sprids ut i havet ska hindras av en sk. siltgardin, men det är osäkret om detta kan hålla gifterna på plats.

Många har överklagat beslutet, bland annat naturskyddsföreningen i Bohuslän, Orust och Uddevalla kommun samt fiskare och många privatpersoner. Massorna ska dumpas 800 m från en badplats och i området finns känsliga fiskarter som piggvar och torsk. Tumlare har också visat sig i området senast 2008. Ärendet överklagades till Miljööverdomstolen vid Svea hovrätt som bestämde att muddringen ska stoppas tills en eventuell ny prövning har skett.

Ska det gå till så här med vår fina, svenska miljö som gett så mycket glädje i otaliga generationer? Visst skulle det kosta mer att ta upp muddermassorna på land, men är det inte värt det? Det är en bra tanke att fartygen ska slippa stå på tomgång utanför hamnen och vänta på plats, men ökad kapacitet leder ju som bekant också till mer skräp och mer skada för naturen.

För mer information om detta finns artiklar på http://www.gp.se/ och http://www.goteborgsfria.nu  
Besök även http://enlevandefjord.blogspot.com/
Och lyssna på låten: http://www.starclassic.se/en_levande_fjord/muddergubbarna_Huldas_Karin_2009.mp3

Det har blivit lite dåligt med blogginlägg det senaste. Det har ju varit jul och nyårshelg, och dessutom sitter jag med tre hemtentor och en munta på halsen som ska vara inlämande nästa fredag. Just nu håller jag på med en tid-modus och röst analys av Selma Lagerlöfs "En herrgårdssägen". Jag har personligen alltid haft lite svårt för Lagerlöf, men denna bok som innehåller lite mer mystik än ex. Löwensköldserien rekommenderar jag verkligen. I samma bok fanns också Kejsarn av Portugallien som jag också läste när jag ändå hade tillfället. Den var till och med ännu bättre!

Om någon vecka börjar jag nästa kurs i svenska. Den första specialiseringen. Vi ska läsa mer litteratur, nordiska språk och göra en 6p uppsats i slutet av terminen. Igår beställde jag hem några av böckerna till litteraturkursen, som bara ska handla om 1930 talet. I litteraturlistan fanns bland annat, Berthold Brechts - Mor Courage, Peter Høegs -  Fröken Smillas känsla för snö och Moa Martinssons  - Kvinnor och äppelträd. Det fanns såklart många fler, men dessa tre är av extra stort intresse för mig. De två översta har jag redan läst, men jag anser nog Fröken Smilla vara en av de knivigaste böcker jag gett mig på, och jag led över att läsa den förra gången. (Det är ju ett ganska snabbt tempo på litteraturkurser så ibland hinner man inte stanna upp och göra den reflektering som kanske behövs). Denna gången ska jag FÖRSÖKA att ta mig mer tid, för då trorn jag att det går att få ut så mycket mer av den.

När jag ändå var inne på Adlibris så beställde jag faktiskt en bok för nöjes skull också. J.K Rowlings  - The Tales of Beedle the Bard. Någon som har läst den?


Nu ska jag sluta "skolka" och fortsätta skriva! :)

Denna debattartikel hittade jag på aftonbladet.se idag

http://www.aftonbladet.se/debatt/article4027275.ab

Den handlar om julgrisens väl. Om hur julgrisarna plågas av Scan och försvarsmakten (!?)

Visst är det ok att lyfta upp debatten om slakt tycker jag, men att bygga det på absurda känsloargument tycker jag är ganska ogenomtänkt. Grisen "hade SANNOLIKT ångest och var TROLIGEN förtvivlad" skriver Chatarina Krångh och Marie-Hélène Boccara i sin gastkramande artikel om stackars julgrisen

Till sina logosargument (förnuftet alltså) hävdar de att Jesus var jude och inte åt griskött, alltså borde vi inte äta julskinka heller. Ska jag vara ärlig tror jag inte att Jesus åt julbord på sin födelsedag alls... Kanske borde vi överlåta julen åt enbart Betlehem också då?

Och varför just julgrisen undrar jag? Missade Chatarina och Marie-Helene att vi slaktar grisar till alla andra 364 dagar också?

Så, era små överdrivna debatterande veggosar(?), ni tog chansen va? God Jul till er i alla fall... men gå en argumentationskurs nästa gång... snälla!

Denna dikt ligger på tentabordet just nu för analys... håll till godo! :)

Spår / Tomas Tranströmer

På natten klockan två: månsken.
Tågen har stannat
Mitt ute på slätten. Långt borta
ljuspunkter i en stad.
Flimrande kallt vid synranden.

Som när en människa gått in i en
dröm så djupt
Att hon aldrig skall minnas att
hon var där
När hon återvänder till sitt rum.

Och som när någon gått in i en
sjukdom så djupt
Att allt som var hans dagar
blir några flimrande punkter,
en svärm
Kall och ringa vid synranden.

Tåget står fullkomligt stilla
Klockan två: starkt månsken,
få stjärnor.

Är du en av alla de som suckar för att du inte vet vad du ska köpa i julklapp till någon som har allt? Kanske kan du istället köpa något till de som inte har något alls?

Så här skriver Simon Eisner, grundare för Ge-Göteborg på hemsidan

---

Julklappsinsamling
Den 28 november startar den årliga julklappsinsamlingen för allmänheten i Hotel Gothia Towers Lobby. För 3e året i rad samlar vi nu in julklappar till förmån för utsatta barn i Göteborg.

Förra året samlades det in 2 500 julklappar som mottogs med glädje av alla barnen.

Insamlingen pågår mellan den 28 nov-11 dec.

---

På www.ge-goteborg.se kan du kika in och se vad som behövs just nu, och hur projektet fungerar. Kanske kan du också bidra med en present till barn som behöver? På sidans kalender verkar det som att insamlingen kommer att hålla på lite länge än vad som står i inlägget.

Om du bor i en annan stad kanske det kan vara värt att kolla upp om det finns någon liknande aktivitet i din stad?

Smålandspostens kultur och nöjessida har en riktigt trevlig julkalender iår, där de lägger upp "Dagens jullåt" med tillhörande Youtube-klipp. Min favorit hittills: Lucka 4 "Fairytale of New York" (Som visserigen är en av mina favoritlåtar året om)

Kolla denna länken (till höger finns klippen) och njut :) Julen är på väg...
http://www.smp.se/noje_o_kultur/

Nu var det längesedan jag skrev ett inlägg här. Det beror inte på att det inte har hänt något, utan att det helt enkelt inte finns tid att skriva. Nu ska jag försöka skärpa mig! Julen är på väg, äntligen! Då ska det väl finnas mer tid att skriva? Idag ska jag, Mikael och Clara iväg och titta på några av de julmarknader som Göteborg har att erbjuda. Kronhusbodarna, HDK s julmarknad och Liseberg ska försöka hinnas med idag. Tyvärr förgyller ingen snö dagens utflykter. Bara en tjock, tjock dimma som gör att man knappt ser handen framför sig. Mmm... julstämning!

Senast lästa bok är förresten Tyst Hav av Isabella Lövin.
 


Boken är skriven av en journalist som granskat fiskets situation i både i svenska och utländska farvatten. Det är numra att faktum vi står inför att fisken håller på att ta slut. Det största hotet mot fisken är inte bara som många tror miljögifter utan utfiskningen: trålfisket och enorma fartyg som tömmer fiskevattnen, olagligt eller helt lagligt. Forskare är överens om att det måste ske en stor förändring om vi i alla fall ska ha en liten chans att rädda de beständ som finns kvar och se till att de försökar sig.  Men mot forskare och miljöaktivister finns bland annat fiskerinäringens lobbygrupper, EU:s bidragssystem, och statliga subventioner för storskaligt fiske, som gör allt för att fisket ska fortsätta vara till deras fördel. På sikt vill de alltså utrota fisken ur våra hav. I deras värld finns inga långsiktiga planer.

Boken väcker många frågor hos gemene man. Om fisken i havet tillhör alla, vilket den faktiskt gör. Hur kommer det sig då att vi inte har något att säga till om när det gäller den? Hur bra är egentligen lösningen med odlad fisk?  Speciellt för oss västkustbor är frågan mer än aktuell. Vad kommer hända med våra pittoreska fiskesamhällen när inget längre finns kvar i haven? Våra fiskare har länge hävdat att det finns gott om fisk i havet - det är lögn. Att det fortfarande går att hitta stora mängder fisk beror på att vi med högteknologisk utrustning nu kan leta oss ut till fiskarnas lekställen och fiska där. Vilket såklart leder till att inga nya fiskar föds. Om man är amatör/hobbyfiskare finns det säkert fiskstim att hitta, och det är inte heller de som är problemet.  Men som stor trålbåt finns det inte längre mycket att hämta i haven, vilket Lövins bok tydligt visar på.

Men! Det finns hopp! Lövin bidrar också med flera lösningar i boken som gör att fiskenäringen kanske, kanske kan få leva vidare och må bra. Jag tycker att ALLA som har tid och möjlighet borde läsa den här boken. Det finns faktiskt ingen anledning alls att inte göra det!

Idag har jag varit ledig. Ledighet i högskolans värld innebär ungefär "hemläsning", "tentaskrivning", "temaarbete" eller något annat som ska göras utan lärarbevakning. Dock ska resultatet av vår sk. ledighet presenteras inför granskande hökögon på väl utvalda tillfällen. I mitt fall skulle ALLA TRE saker göras inom en snar framtid. Jag valde tentaskrivning. (Är det inte härligt med valfrihet?).  Har dessutom precis bakat Brownies till torsdagens grupparbete. Tema=Kärlek. Kärlek=Glad, Glad=Brownies. Självklart!

Roligt det där med Brownies... jag valde att ha valnötter och kanel i mina denna gång. Jag bakar väldigt sällan med nötter så det kan ju vara roligt att testa något nytt. Troligtvis beror den lilla nötfobin på pappas allergi. Vi har aldrig haft nötter i något hemma och det är egentligen ingenting jag saknar heller. Trots att vi inte ens bor i samma hus nu så desinficerar jag hela köket efteråt. Man vet ju aldrig om det skulle bli någon nötflinga kvar som MÖJLIGTVIS skulle kunna hamna i något jag bakar och tar hem (långsökt, någon?) Det är jag som står för julgodiset iår igen, och det blir garanterat knäck utan mandel i. Det är dessutom så himla mycket godare. Nötterna förstör ju den perfekta konsistensen!
Kl 19 ska vi möta upp Mikaels syster med sambo och gå till Operan. Vi ska se Mary Poppins och jag tror att det kommer att bli en superbra kväll! Kanske är dags att man drar en kam igenom barret. Tror inte att de tjusiga människorna på Operan uppskattar min annars briljanta lösning att dra en skidmössa över huvudet för att dölja fågelboet!

Ha en trevlig kväll allihop!

Har precis avslutat läsningen av Bengt Brodows "Möt litteraturen Jorden runt" (2002 Bengt Brodow & Gleerups Utbildning AB). 

Egentligen var det visst bara några futtiga sidor om lyrik vi skulle läsa i den... men jag läste hela. Om det är något som jag tycker känns bortprioriterat i svenska gymnasieskolor idag så är det läsning av litteratur utanför Europa. Jag kan förstå att lärarna tycker att det är svårt att välja vilka europeiska böcker som ska prioriteras, men att tvinga in ex. Rosseau  (Frankrike) och Goethe (Tyskland) istället för exempelvis Isabel Allende (Chile) och Ayako Miura (Japan), det är ju bara fjantigt!  Lägg också märke till att mina nya exempel är texter skrivna av  KVINNLIGA författare. Något som också till stor del saknas i den gymnasiala utbildningen idag.

Möt litteraturen Jorden runt är i alla fall en skönlitterär antologi där man kan hitta ca 30 urdrag ur romaner, lite lyrik och noveller från alla delar av världen (utanför Norden och Västeuropa). Texterna kan delas upp i olika kategorier: Barndomsskildringar, krig och förtryck, kulturmöten, kärlek, skrönor m.m. Om man är lärare eller blivande sådan finns det också frågor att arbeta med till varje text.

Jag tycker att boken är kanonbra och jag kommer garanterat att använda den mycket i mitt framtida skolarbete. Jag tycker också att den är mycket läsvärd för alla som känner att de inte har vidgat sina vyer tillräckligt inom världslitteraturen. Boken är ganska lätt att ta sig igenom eftersom den består av så korta sektioner. Om någon som känner mig är sugen på att läsa så kan jag låna ut den :) Men inte riktigt än. Imorgon ska vi ha någon form av temaarbete på lyrikdelarna i denna bok. Ska bli intressant.

Ha en trevlig kväll allihop!

Ja, så sitter man här igen med en skål ful med godis. Jag vet ju innerst inne att det faktiskt aldrig kommer barn hit och knackar på. Jag riskerar alltså aldrig att få brevlådan full av ketchup eller något annat skoj. Men man vet ju aldrig. Tänk OM de kommer i år och jag inte har godis hemma? I värsta fall får jag väl äta upp det själv i efterhand då. Ja, ungefär åt det hållet går  tankegångarna. Själv "firade" jag  tentaavslutningen med  en halloweenbakelse på  Humanisten som bestod av ca  1 ton marsipan. Perfekt alltså!

När Halloween är över är det väl ändå lagligt att börja tänka på julen...eller?